Hollenska
Hvað þýðir weer en wind í Hollenska?
Hver er merking orðsins weer en wind í Hollenska? Greinin útskýrir alla merkingu, framburð ásamt tvítyngdum dæmum og leiðbeiningum um hvernig á að nota weer en wind í Hollenska.
Orðið weer en wind í Hollenska þýðir óveður, stormur, loft, veðrátta, veður. Til að fá frekari upplýsingar, vinsamlegast skoðaðu upplýsingarnar hér að neðan.
Hlustaðu á framburð
Merking orðsins weer en wind
óveður(bad weather) |
stormur
|
loft(weather) |
veðrátta(weather) |
veður(weather) |
Sjá fleiri dæmi
Dus gingen ze elke week, in weer en wind, met de motor naar de vergaderingen en in de velddienst. Þau fara því nokkrar ferðir á mótorhjóli í hverri viku, hvernig sem viðrar, til að sækja samkomur og taka þátt í boðunarstarfinu. |
7 Hoe weet de zwartkopzanger dat hij op het koufront moet wachten, en dat dat goed weer en wind mee betekent? 7 Hvernig veit rákaskríkjan að hún á að bíða eftir kuldaskilum, og að þau hafa í för með sér gott veður og meðbyr? |
Koeien melken en in weer en wind kippen en varkens voeren, leek in de verste verte niet op het leven dat ik kende. Að mjólka kýr og fóðra svín og hænsni í alls konar veðri var harla ólíkt þeim heimi sem ég þekkti. |
Ze laten zich heen en weer slingeren door de winden van ontmoediging en door de stormen van frustratie. Þeir láta hrekjast og berast fram og aftur af hverjum vindi vonbrigða og ergelsis. |
Dan is het elke dag mooi weer. Wind en regen zijn dan ook mooi weer. Ūađ er veđurblíđa hvern einasta dag. Af ūví rok og rigning er annars konar veđur. |
Daar wordt het kerstfeest gekenmerkt door palmbomen die heen en weer wiegen in de wind. Jólin einkennast af blaktandi pálmatrjám. |
Golven, wind en weer zullen allemaal iets verrukkelijks zijn. Veður, vötn og vindar verða mönnum til yndisauka. |
En ik had nooit gedacht dat ik nog eens zo blij zou zijn om de zon weer te zien en de wind op mijn gezicht te voelen. Og ég vissi ekki heldur að ég yrði svo yfir mig glaður af því að fá að sjá aftur sólina og finna vindinn í andlitinu. |
7 Golven en wind kunnen snel komen opzetten en even snel weer afnemen. 7 Öldur og vindar geta skollið á jafnskyndilega og þeir ganga niður. |
Wereldse wijsheid kan dan wel heen en weer slingeren alsof ze door winden wordt gebeukt, maar nauwkeurige schriftuurlijke kennis is onwankelbaar gebleken. Veraldleg viska getur sveiflast til og frá eins og fyrir vindi, en nákvæm biblíuþekking hefur reynst óhagganleg. |
11 Wat had Paulus echter in gedachten toen hij zei dat geestelijk kleine kinderen heen en weer geslingerd worden door „elke wind van leer”? 11 En hvað hafði Páll í huga þegar hann sagði að andleg börn hrektust af „hverjum kenningarvindi“? |
Dan zullen ze geen „kleine kinderen . . . zijn, heen en weer geslingerd als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer”. — Efeziërs 4:13, 14. Þá eru þeir ekki „börn, sem hrekjast og berast fram og aftur af hverjum kenningarvindi.“ — Efesusbréfið 4:13, 14. |
Integendeel, zij die zich door zulke personen laten beïnvloeden, worden uiteindelijk „heen en weer geslingerd als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer” (Ef. Þeir sem leyfa slíkum mönnum að stjórna sér láta þvert á móti „hrekjast og berast fram og aftur af hverjum kenningarvindi“. — Ef. |
Wie twijfelt, „is gelijk een golf van de zee”, die op onvoorspelbare wijze „door de wind gedreven en heen en weer geslingerd wordt”. Sá sem efast er líkur óútreiknanlegri „sjávaröldu, er rís og hrekst fyrir vindi.“ |
Het was alsof Jezus over die figuurlijke velden kon uitkijken en zien dat ze wit waren van al het rijpe graan dat zachtjes door de wind heen en weer bewogen werd, wat betekende dat ze klaar waren om geoogst te worden. Það var eins og Jesús gæti horft yfir þessa táknrænu akra og séð hvernig þeir voru hvítir af fullþroskuðu korni sem liðaðist í golunni, tilbúið til uppskeru. |
Ze zijn geworden als schepen zonder roer, „heen en weer bewogen door elke wind, dat wil zeggen: door elke leer waarmee sluwe mensen met hun valse wijsheden ons op dwaalwegen brengen”. — Efeziërs 4:14, Groot Nieuws Bijbel. Þeir eru eins og stýrislaus skip sem „hrekjast og berast fram og aftur af hverjum kenningarvindi, tæld af slægum mönnum með vélabrögðum villunnar.“ — Efesusbréfið 4:14. |
„Wie twijfelt,” waarschuwde de discipel Jakobus, „is gelijk een golf van de zee, die door de wind gedreven en heen en weer geslingerd wordt. Lærisveinninn Jakob sagði: „Sá sem efast er líkur sjávaröldu, er rís og hrekst fyrir vindi. |
5 En het geschiedde dat de Here God een ageweldige wind over het oppervlak van de wateren liet waaien in de richting van het beloofde land; en aldus werden zij voor de wind op de golven van de zee heen en weer geslingerd. 5 Og svo bar við, að Drottinn Guð lét aofsastorm geisa á vötnunum í átt til hins fyrirheitna lands. Og þannig velktist fólkið á bylgjum hafsins undan vindinum. |
Iedere poging om deze zienswijzen te combineren, kan alleen maar leiden tot een zwak geloof dat makkelijk ’heen en weer geslingerd wordt als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer’. — Efeziërs 4:14. Allar tilraunir til að flétta þær saman eru ávísun á veika trú sem berst „fram og aftur af hverjum kenningarvindi“. — Efesusbréfið 4:14. |
„Heen en weer geslingerd als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer”, vertonen de stuurloze mensen van deze wereld beslist een schrille tegenstelling met degenen die zich aan het onfeilbare Woord van God houden (Efeziërs 4:14). Fólk þessa heims er stýrislaust og ‚hrekst og berst fram og aftur af hverjum kenningarvindi,‘ gerólíkt þeim sem fylgja óbrigðulu orði Guðs. |
Paulus zegt vervolgens dat zij die deze wasdom bereiken, niet langer kleine kinderen zijn, „heen en weer geslingerd als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer door middel van de bedriegerij van mensen” die listig dwaling beramen. Páll segir í framhaldinu að þeir sem ná þessu vaxtartakmarki séu ekki lengur börn sem „hrekjast og berast fram og aftur af hverjum kenningarvindi, tæld af slægum mönnum“ sem slóttugir spinna upp villukenningar. |
„Opdat wij niet langer kleine kinderen zouden zijn, heen en weer geslingerd als door golven en her- en derwaarts gevoerd door elke wind van leer door middel van de bedriegerij van mensen, door middel van listigheid in het beramen van dwaling” (Efeziërs 4:13, 14). Vegna þess að „vér eigum ekki að halda áfram að vera börn, sem hrekjast og berast fram og aftur af hverjum kenningarvindi, tæld af slægum mönnum með vélabrögðum villunnar“. |
Maar hij moet in geloof blijven vragen, in het geheel niet twijfelend, want wie twijfelt, is gelijk een golf van de zee, die door de wind gedreven en heen en weer geslingerd wordt. En hann biðji í trú, án þess að efast. Sá sem efast er líkur sjávaröldu, er rís og hrekst fyrir vindi. |
Maar hij moet in geloof blijven vragen, zonder ook maar enigszins te twijfelen, want wie twijfelt, is gelijk een golf van de zee, die door de wind gedreven en heen en weer geslingerd wordt. En hann biðji í trú, án þess að efast. Sá sem efast er líkur sjávaröldu, er rís og hrekst fyrir vindi. |
Við skulum læra Hollenska
Þannig að nú þegar þú veist meira um merkingu weer en wind í Hollenska geturðu lært hvernig á að nota þau með völdum dæmum og hvernig á að lestu þau. Og mundu að læra tengd orð sem við mælum með. Vefsíðan okkar er stöðugt að uppfæra með nýjum orðum og nýjum dæmum svo þú getir flett upp merkingu annarra orða sem þú þekkir ekki í Hollenska.
Uppfærð orð Hollenska
Veistu um Hollenska
Hollenska (Nederlands) er tungumál í vestrænni grein germönsku tungumálanna, talað daglega sem móðurmál af um 23 milljónum manna í Evrópusambandinu — aðallega búsettir í Hollandi og Belgíu — og annað tungumál 5 milljóna manna. Hollenska er eitt þeirra tungumála sem er náskylt þýsku og ensku og er talið blanda af þessu tvennu.